Gymnasievaletär du vilse i djungeln?

Don´t panic!

Gymnasievalet väcker ofta många funderingar. Det är inte bara val av en utbildning utan också ofta en ny skola, en ny miljö, nya klasskamrater och nya lärare. Enkelt kan en säga att det inte bara är ett val utan många små val som du behöver fundera kring. Därför är det viktigt att tänka på att det är dig det ska kännas rätt för. Det är din gymnasietid. Det är ditt val.

Vi har samlat ihop en massa nyttig information som hjälper dig i ditt val.

Lycka till i ditt gymnasieval!


Att välja gymnasieprogram

Kolla upp programmen, skolorna och inriktningarna så att du vet att det du söker verkligen är det du vill läsa och på de skola du vill gå på. Snöa inte in på en skola, ett program, en inriktning, sök många alternativ, men ranka dem klokt.

Var modig och välj utanför lådan.

 

Vilket program ska jag välja?

Luften surrar av vänners planer, föräldrars åsikter och dina egna idéer. Ibland kan det du vill krocka med det man man känner att man måste. Man ska gå ett visst sorts program, man ska göra som omgivningen förväntar sig.

Om du väljer utifrån vad andra förväntar sig, snare än vad du själv vill, är risken är att du har tråkigt tre år eller rent utav hoppar av och får börja om från början på något annat program. Det enklaste sättet att undvika det är att du låter din lust, och inte andras förväntningar styra. Lista de ämnen du läst hittills och ranka dem utifrån vad du tycker bäst om och vad du är bra på.

 

Vilken typ av program kan jag välja?

Det finns två sorters nationella gymnasieprogram, var och ett med sina fördelar och alla är lika mycket värda.

 

Yrkesförberedande program
I dag finns det 12 yrkesförberedande program där du kan utbilda dig till allt från juvelfattare till processoperatör. Under dina tre år får du grunderna till ett yrke och ibland få möjligheten att se och prova på andra.

Däremot får du inte automatiskt grundläggande högskolebehörighet, men alla skolor har skyldighet erbjuda dig de kurserna. En del skolor har dem som programfördjupningar i andra fall kan du kombinera ditt individuella val med en utökad studieplan.

Barn- och fritidsprogrammet
Bygg- och anläggningsprogrammet
El- och energiprogrammet
Fordons- och transportprogrammet
Handels- och administrationsprogrammet
Hantverksprogrammet
Hotell- och turismprogrammet
Industritekniska programmet
Naturbruksprogrammet
Restaurang- och livsmedelsprogrammet
VVS- och fastighetsprogrammet
Vård- och omsorgsprogrammet

 

Högskoleförberedande program 
Ekonomi-, humanistiska-, estetiska-, naturvetenskaps-, samhällsvetenskaps- och teknikprogrammen är teoretiska program som alla ger dig grundläggande högskolebehörighet.

Har du siktet inställt på en utbildning med särskild behörighet efter gymnasiet ska du prata med din studievägledare. Det är inte omöjligt att skolan kan ordna kurserna inom ramen för programfördjupning och det individuella valet.

 

Vilka ämnen behöver jag för att söka in?

Programmen har olika krav beroende på vilken inriktning de har. Det är inga konstigheter, men kan ändå vara bra att få en överblick.

Nationella program – oavsett inriktning
För att gå ett nationellt program måste du ha godkänt i; svenska/svenska som andra språk, engelska och matematik. Det är grunden som du bygger vidare på genom ett antal ämnen beroende på vilket program du väljer.

Yrkesprogrammen
På yrkesprogrammen behöver du ytterligare fem godkända ämnen, det vill säga åtta allt som allt. Det finns inga krav på vilka dessa fem ämnen är.

Högskoleförberedande program
Söker du till ett högskoleförberedande program ska du ha godkänt i nio ämnen utöver basen, totalt tolv ämnen. Några av dessa är obligatoriska, vilka beror på programmet.

På ekonomi-, humanistisk- och samhällsvetenskapsprogrammen är det geografi, historia, samhälls- och religionskunskap som är du måste ha som lägst E.

För det estetiska programmet är de nio ämnena valfria. Här är det dock vanligt att det även förekommer färdighetsprov.

Naturvetenskaps- och teknikprogrammen kräver E och uppåt i biologi, fysik och kemi.
Estetiska programmet har inga krav på vilka nio ämnen som ska vara godkända, men där kan det å andra sidan finnas antagningsprov.

 

Vilken skola ska jag välja?

Om skolor vore kändisar skulle korridorerna vara packade med paparazzis. Det är få saker det går så mycket rykten om som skolor. Dåligt rykte kan stänga en skola trots att de som faktiskt går där trivs, och ett bra rykte kan täcka upp för stora brister. Att den skola du ska välja måste ha något av de programmen du är intresserad av är självklart. Men hur ska en tänka med allt annat?

skolverket finns statistik som ger en överblick över skolor i siffror. Det viktiga är att du hittar din skola, en där du gillar stämningen, får bra kontakt med lärarna och du känner dig trygg.Det bästa sättet att få reda på hur en skola är egentligen, är att besöka den IRL på Öppet Hus eller genom prova-på-dagar.

 

Om öppet hus

Snudd på alla skolor i Sverige har öppet hus, en kväll, när alla är inbjudna för att se och känna av hur det är att gå där. Ta reda på när det är och gå till många skolor. Inte bara de du redan är sugen på, ta dig tid att gå till de du inte vet något om, eller ännu hellre de som du inte vill gå till.

Skriv ihop en lista på 5 – 10 frågor som är viktiga för dig. Klassens storlek, antimobbingplaner, vegoluncher eller läxhjälp. Du vet vilka frågor som gäller för dig. Ta med dig listan på varenda öppet hus du går på,  ställ frågorna och jämför svaren.

Ta gärna med dig föräldrar, du behöver inte gå tillsammans med dem, och kompisar. Tillsammans skapar ni en helhetsbild som gör det lättare att välja. Mest av allt, var nyfiken och våga fråga. Alla du möter kommer vilja samma sak, att du får den utbildning i den miljö som passar dig bäst.

 

Att prova på skolan på riktigt

Prova-på-dag
När du känner att allt börjar falla på plats, program, skola, betyg, är det dags att gå på en Prova-på-dag. De flesta skolor har speciella dagar då blivande elever får komma och se hur det är, hänga i Caféet, vara med på lektioner och få en känsla för skolan i sin helhet.

Det är vanligt att skolan har elevambassadörer som följer provapåare under dagen, svarar på deras frågor och ser till att du känner dig hemma. På så sätt slipper du göra bort dig när du inte hittar, plus att du känner någon på skolan redan när du börjar. Eller har någon att hälsa på i alla fall.
Kontakta skolorna direkt på mail eller telefon om du är nyfiken på för mer information och datum.

Skuggning
På Många skolor har du chansen att skugga en elev på det program du vill gå under en dag. Tillskillnad från Prova-på-dagar får du följa med under en helt vanlig dag sitta med i klassrummet och få en känsla på undervisningsnivån (och skolmaten).
Kontakta skolorna du är nyfiken på för mer information och datum.

Så funkar gymnasievalet

Idag ansöker du till gymnasiet på nätet i nästan hela Sverige. Under nian får du information om hur antagningen går till i din kommun. Har du några frågor eller om det inte är digitalt där du bor är det enklast att prata med skolans SYV.Hemligheten är att vara noggrann. Se till att du verkligen har koll på datumen, det skiljer sig mellan kommuner och mellan skolor. Surt om du inte får gå där du vill för att du var sen med din ansökan.

 

Det preliminära valet

Den preliminära ansökningsperioden i Sverige sträcker sig från mitten av december till mitten av februari, din SYV vet vilka datum som gäller för dig. Under april får de flesta sitt preliminära antagningsbesked. Det betyder inte att det verkligen blir där du börjar till hösten, första antagningen är mer som en provomgång.

 

Det slutliga valet

Det är dags att göra det slutgiltiga valet, rangordna de program och skolor där du helst vill vara de kommande åren.  Perioden för den slutliga ansökningsperioden är ungefär mitten av april till mitten av maj. Antagningen baseras på dina slutbetyg från årskurs 9.

 

Det slutliga beskedet

Du får det slutgiltiga antagningsbeskedet i slutet av juni-mitten av juli.

 

Om du blir reserv

Kommer du inte in på den skola eller det program som du vill finns det fortfarande en möjlighet genom att du får en reservplats.

Väljer du att stå kvar som reserv placeras du automatiskt in på den utbildning som du rankat högre om det blir en plats ledig. Reservantagningen är öppen juli till september och när den sedan är stängd kan du vända dig direkt till rektorn för den skola som du vill gå på. Hen avgör då om det finns plats för fler elever.

Hur söker man in?

Först av allt: Allt över E är godkänt. Det innebär att har du E i alla ämnen är du kvalificerad att gå alla program, bortsett från de som har antagningsprov. Det är hur många som söker i förhållande till antal platser som finns på skolan som avgör antagningspoängen. Ju fler sökande desto högre antagningspoäng.

 

Vad är ett betygspoäng?

Idag har vi ett betygssystem baserat på bokstäver där varje bokstav motsvarar ett antal poäng.

A =  20 poäng
B = 17,5 poäng
C = 15 poäng
D = 12,5 poäng
E = 10 poäng
F = 0 poäng

 

Vad är meritvärde?

Meritvärdet får du när du adderar ihop summan av dina 16 bästa betyg (17 om du läser moderna språk) som mest kan du ha 320 som meritvärde (340 om du läser moderna språk). Ju populärare skolan och programmet är desto högre blir meritvärdet, Eftersom fler elever söker till de platser som skolan har.

 

Hur vet jag vad det är för antagningspoäng

Meritvärdet kan skilja sig mycket från år till år. Dels beroende på hur många klasser som startar och dels hur många som söker till programmet. För att skaffa sig ett hum om vad intagningspoängen för ett visst program är på en viss skola kan du kola in förra årets antagningspoäng. På gymnasieum.se kan du se både högsta och lägsta antagningspoäng samt medianen, dvs det meritvärde ligger exakt i mitten med lika många meritvärden ovan som under sig.